Intorno al Colosseo

Nära Colosseum

Ett bra ställe att börja på för att bese området kring Colosseum och Forum Romanum, är piazza Venezia. Den ligger centralt i änden av Corson och flera busslinjer går dit. Runt piazzan finns flera caféer och serveringar. Jag pratar här lite om piazzan och går sedan vidare till Kapitolium. Den som inte har sett Kejsarfora och Viktor Emanuel-monumentet (il Vittoriano), kan passa på att göra det först; information om dessa finns tidigare i detta häfte.

Palazzo Venezia och piazza Venezia

Palazzo Venezia är det stora, bruna palatset som dominerar piazzan (det ligger ett bra café på hörnet mittemot om du vill ha kaffe). Kardinalen Marco Barbo, som var från Venedig (Venezia) byggde sitt palats på platsen på 1450-talet, i anslutning till kyrkan San Marco, som är en av Roms äldsta kyrkor. Kyrkan ligger nu inbyggd i palatset och kan besökas med ingång från delen som vetter mot Kapitolium. Palatset var från början ungefär hälften så stort som nu, men när kardinalen valdes till påven Paulus II lät han utöka bygget. Man har stilrestaurerat fasaden på 1900-talet. Den kända balkong där Mussolini höll tal är för övrigt från 1700-talet. Innergården med sina portiker har aldrig blivit klar (har man tur kan man kila in i portgången och ta sig en titt, men i vanliga fall får man inte komma in på gården). Man kan ta sig in i delar av palatset som är museum.

Palatset hade en stor kringbyggd trädgårdsanläggning, il Palazzetto, som bestod av portiker i två våningar. Denna flyttades för att bereda plats för piazzan och finns nu längre västerut, ombyggs till kontor.

Kyrkan San Marco tros vara från 300-talet, och byggdes om på 800-talet. Absidmosaiken från år 833 finns ännu kvar. Kyrkan moderniserades av Paulus II på 1460-talet, då bl.a. kassettaket sattes in, sidoskeppen välvdes och kapellnischerna gjordes likformiga. På 1700-talet ändrade man på kolonnerna och dekorerade om med stuckatur och målerier.

 

Campidoglio – Kapitolium

Kapitolium är Roms gamla politiska centrum. Kullen har två toppar, vilket man märker om man går upp på piazzan mellan dem (den stora trappan med låga steg leder rätt upp på piazzan. Gå upp för den!) Ungefär där kyrkan Santa Maria in Aracoeli (ungefär Sankta Maria vid Himmelsaltaret) nu ligger, låg i antiken ett tempel till Juno Moneta (man vet inte exakt för området är inte utgrävt), och i anslutning till det ett myntverk – den uppmärksamme numismatikern inser naturligtvis genast kopplingen mellan Moneta och ord som mynt, money o.s.v. Ovanpå den andra höjden låg det stora templet till Jupiter Optimus Maximus (”Stora jättebra Jupiter”), invigt år 509 f.Kr. men sedan rekonstruerat flera gånger. Det var tillägnat inte bara Jupiter utan även Juno och Minerva och var målet för alla triumftåg. Ett hörn av dess podium finns att skåda i en grop på via del Tempio di Giove bakom museet.

Mellan de båda templen låg Roms arkiv, Tabularium, från år 78 f.Kr., med en fasad ut mot Forum Romanum. Delar av byggnaden finns kvar, under och inuti Senatorspalatset som nu är en av piazzans tre byggnader (den med dubbeltrappan med flodgudsfontäner). Byggnaden är Roms stadshus och det mesta man ser av den nu är från 1500-talet, med hörntorn från mitten av 1400-talet.

Torget som man nu ser är anlagt av Michelangelo, som fick uppdraget av påven Paulus III efter att denne år 1538 lät flytta dit Marcus Aurelius’ ryttarstaty, som tidigare stod framför Roms domkyrka, Lateranbasilikan. (Man hade trott att statyn, som är den enda bevarade ryttarstatyn från antiken, föreställde Konstantin den Store, som var viktig för kristendomens seger och som man menade hade skänkt Lateranen till påvemakten; nu visade det sig att man hade fel så då passade statyn inte längre på sin gamla plats.)

Michelangelo gjorde nya fasader till de byggnader som redan fanns på platsen, nämligen Senatorspalatset och Konservatorspalatset till höger om det (det som står ovanpå resterna av Jupitertemplet). Konservatorerna utgjorde f.ö. en del av stadens styre. Michelangelo ritade också Palazzo Nuovo (Nya palatset) som en pendang mittemot Konservatorspalatset. Båda palatsen inrymmer nu de Kapitolinska museerna, där man bl.a. kan se originalet till ryttarstatyn (den på piazzan är en kopia som står där sedan några år tillbaka, den riktiga skyddas nu från väder och vind) och den kända varginnestatyn med Romulus och Remus. (En kopia av den står till vänster om Senatorspalatset.) En biljett gäller till båda museerna.

Det mesta av Michelangelos planer för platsen var klart till omkring år 1600 (d.v.s. efter hans död; arbetena övertogs av Giacomo della Porta som gjorde vissa ändringar i ritningarna). Det läckra mönstret på piazzans golv lades dock inte ut förrän 1940!

De stora statyerna (nakna killar med hästar) som flankerar trappan upp till torget är antika och föreställer Dioskurerna, Jupiters söner Castor och Pollux, mytologiska hjältar som ansågs ha uppenbarat sig på Forum Romanum år 496 f.Kr. efter att ha hjälpt romarna att besegra en koalition av fiender. Statyerna hittades i ghettot (den judiska stadsdelen inte långt därifrån) och ställdes upp där år 1582.

Från piazzan tar man sig till höger bort mot resterna av Jupitertemplet och ned till Forum Romanum. Till vänster rakt ner kommer man på ett bekvämare sätt via en trappa ned till Forum Romanum (dit det är tänkt att promenaden skall fortsätta), och via en trappa upp till vänster kommer man till kyrkan Santa Maria in Aracoeli. Först några ord om den!

 

Santa Maria in Aracoeli

Kyrkan kan ha grundats redan på 600-talet; man vet att det några århundraden senare fanns ett benediktinerkloster på platsen. Kyrkan har sedan övergått till franciskanerna år 1250 och byggts större. Den ser ganska odekorerad ut numera, men rester av en fresk föreställande scener ur den Helige Franciskus’ liv kan skymtas på fasaden.

Trappan upp till kyrkan är från år 1348 eller strax därefter. Den anlades för att tacka för att man klarat sig igenom en svår jordbävning (samma som skadade Colosseum) och digerdöden. Utsikten däruppifrån är vacker och värd slitet.

Inuti kyrkan finns inte mycket kvar av den ursprungliga gotiken. Kolonnerna är antika spolier, d.v.s. återanvända byggnadsdelar. Sidoskeppen välvdes på slutet av 1400-talet och kassettaket i mittskeppet kom på plats åren 1574 – 1578 som tack för segern över turkarna i slaget vid Lepanto år 1571. Fönstren ändrades på 1680-talet och man gjorde förändringar vid en restaurering på 1730-talet. Det finns dock äldre detaljer kvar, som t.ex. pulpeterna vid korsmittenpelarna, från 1100-talet.

I tvärskeppet finns ett tabernakel över ett altare som står på kyrkans 800-talsnivå. Altaret är från 1100-talet och är prytt av Madonnan med Jesusbarnet och en kung, som skall föreställa kejsar Augustus (enligt en medeltida legend skall Augustus ha fått en uppenbarelse av Madonnan och barnet ovanför ett altare med en röst som tillkännagav att jungfrun skulle föda världens frälsare), varvid Augustus skall ha rest ett altare på platsen. Legenden kan vara ett försök att förklara namnet Aracoeli, ”himmelsaltaret”.

Via tvärskeppet kommer man till ett kapell där det finns en träskulptur föreställande Jesusbarnet, il Bambin Gesù. Skulpturen tros vara från 1400-talet och gjord av olivträ från Getsemane, och skall ha gjort flera underverk. Den stals för några år sedan och jag vet inte om det är det återbördade originalet som finns i kapellet.

 

 Forum Romanum

Områdets latinska namn betyder helt enkelt ”det romerska torget”, och här var det antika Roms samlingsplats. Från början idkades säkert handel där, men när man inser vilken mängd byggnader som till slut hopades på platsen förstår man att den snarare blev ett politiskt centrum. Det finns oerhört mycket att se och den specialintresserade rekommenderas en mer utförlig guide. Jag plockar ut de viktigaste och tydligaste minnesmärkena.

Du kommer in på Forum från Kapitolium via en trappa. Efter ungefär halva trappan har du en kyrka till höger. Den heter San Giuseppe dei Falegnami (Snickarnas helige Josef) och är byggd ovanpå Mamertinska fängelset, där Petrus satt fängslad. Fängelsehålan finns kvar liksom en helig källa.

När du kommer in på Forum har du Septimius Severus’ triumfbåge 1 framför dig, från år 203 e.Kr. Den firar kejsarens krig i Persien.

Till vänster finns rester av Concordiatemplet 2 och bredvid det Vespasianus’ tempel 3. De höga pelarna uppe på podiet lite längre bort till vänster hör till Saturnustemplet, 4 från 300-talet e.Kr.

Gå genom triumfbågen och ned för sluttningen. Stenläggningen är den antika och man kan se slitaget från hjul.

Vänd dig om en stund. Den stora byggnaden bakom Kapitolium är det gamla riksarkivet, Tabularium 5. Ovanpå detta har man byggt Roms stadshus.

Den fyrkantiga byggnaden till höger om kyrkan Santi Martina e Luca 6  är Curian, 7 där senaten sammanträdde. (Bild på kyrkan och Curian t.v.) Man får inte gå in, men man kan kika in och titta på mosaikgolvet m.m. Det var Julius Caesar som lät bygga den nya curian på platsen (alldeles intill det torg han anlade och som det finns rester av bakom huset), och den var från början mycket  mer utsmyckad än idag. Bronsportarna är kopior av originalen, som flyttats till Lateranbasilikan, Roms domkyrka.

I närheten fanns Rostra, 8 ett talarpodium där politikerna och andra talade till folket. Podiet var dekorerat med erövrade fartygsstävar, som på latin heter just rostra.

Skräphögen till höger om Curiahuset är ruiner av Basilica Aemilia, 9 som man numer inte får besöka. Ruinerna är från år 14 f.Kr. Antikens basilikor var stora lokaler som användes som samlingslokaler, domstolar, handelsplatser m.m. De har lånat sitt namn till de stora kyrkor som till formen påminner om dem.

En bit längre fram ser du ett gammalt tempel som har en kyrka inbyggd i sig. Kyrkan heter San Lorenzo in Miranda (fasad från år 1602) och den är inbyggd i Antoninus’ och Faustinas tempel 10. Lägg märke till hur högt upp dörren in till kyrkan sitter; där var marknivån på 1600-talet! Vad man såg av Forum tills man började gräva ut det för några hundra år sedan var alltså betydligt mindre än vad vi ser idag. Exempelvis stack knappt halva Septimius Severus’ triumfbåge upp.

Mittemot templet med kyrkan syns rester av Vestas tempel 11 (den rundade byggnaden) och Vestalernas hus 12. Vesta var hemmets och härdens gudinna och i hennes tempel förvarades en helig eld som aldrig fick slockna. Denna vaktades av ett antal vestaler, som bodde i anläggningen i närheten. De tjänstgjorde i trettio år och var under denna tid tvungna att vara kyska.

Fortsätt upp för backen. Du går nu på via Sacra, 13, den heliga vägen, som var en del av processionsvägen vid triumftåg. Efter en stund kommer du till en mindre byggnad med stora bronsportar. Detta kallas för Romulus’ tempel 14 och är från början av 300-talet e.Kr. Äldre delar har använts i bygget, bl.a. bronsportarna som är från början av 200-talet e.Kr. och finns kvar i original! Byggnaden har efter antiken använts som ingång till kyrkan Santi Cosma e Damiano, 15 som ligger bakom den. Kyrkan är inrymd i en antik byggnad från Forum Pacis, Fredstorget, anlagt av kejsar Vespasianus år 75 e.Kr. Själva kyrkan invigdes i början av 500-talet och är väl värd ett besök, inte minst för sin absidmosaik som till stora delar är original från 500-talet. Ingången är numera via en klostergård från via dei Fori Imperiali.

Fortsätt upp för den stenlagda sluttningen och upp till vänster. Till höger ser du nu en kyrka, Santa Francesca Romana, 16 som har sitt ursprung i 700-talet. Kampanilen är från 1100-talet men kyrkan är i stort ombyggd på tidigt 1600-tal. I kryptan finns sankta Francesca Romanas kvarlevor bevarade. Så vitt jag vet bor det fortfarande några gamla nunnor i klostret, men det påstås att det kommer att få stänga då nunnorna bara blir färre. Ingången till kyrkan är från utsidan av forumområdet; den har dock aldrig varit öppen när jag har varit där så det är förmodligen ingen större idé att försöka. Kyrkan och klostret är f.ö. byggda ovanpå podiet till det stora Venus’ och Romas tempel, 17 ett dubbeltempel från 100-talet e.Kr. En vacker absid från templet står kvar och man har rest upp en del granitkolonner som omgav templet. Detta syns bra uppifrån Colosseum.

Fortsätt istället uppåt och ut på en grusplan. Framför dig reser sig de enorma resterna av Konstantins basilika, även kallad Maxentius’ basilika 18 (den uppfördes av kejsar Maxentius åren 306 – 310 men togs så att säga över av kejsar Konstantin den store när denne besegrat Maxentius år 312 i slaget vid Pons Milvius norr om Rom). Det är den största basilikan från kejsartiden. Från början hade den tre skepp; vad som nu återstår är det ena sidoskeppet. Man får alltså tänka sig byggnaden tre gånger så stor! Mittenskeppet var dessutom ännu högre i tak än vad man nu ser i det återstående sidoskeppet. Allting bör ha varit klätt i marmor och stuckatur. I bortre ändan av långskeppet (åt SS. Cosma e Damiano till) fanns en absid med en kolossalstaty av kejsar Konstantin. Man har återfunnit delar av denna, som kan beskådas på gården till ett av de kapitolinska museerna.

Åtta väldiga kolonner – monoliter! – av grekisk marmor bar dekorativt upp det stora taket. Det finns kvar lite rester av dessa högt upp på muren. En kolonn stod kvar till år 1614, då den flyttades till platsen framför Santa Maria Maggiore, där den står kvar och nu bär upp en staty av den Obefläckade Jungfru Maria. Besök gärna den kyrkan och ta en titt på kolonnen utanför, så får du ytterligare en uppfattning om basilikans oerhörda dimensioner och takhöjd!

Gå ner förbi kyrkan igen och fortsätt till Titusbågen, 19 en triumfbåge från år 81 e.Kr. till minne av Titus’ erövring av Jerusalem på 70-talet. Man får tyvärr inte gå in under bågens öppning, men man kan kika in och se på de intressanta relieferna, som föreställer triumf-firandet i Rom. Man ser judarnas heliga sjuarmade ljusstake och förbundsarken som togs från templet i Jerusalem; dessa ställdes upp på tidigare nämnda Forum Pacis (anlagt, som sagt, av Vespasianus, som var far till Titus).

 

 

Titusbågen; detalj där man ser den judiska sjuarmade ljusstaken bäras i triumftåget i Rom.

 

Du kan nu välja att gå upp på Palatinen, det gamla kejsarpalatset, eller fortsätta till Colosseum. Palatinen är också en stor stenhög, men med vacker utsikt; bl.a. ser man Peterskyrkan och Circus Maximus. Det finns mer att se på Forum Romanum också.

Palatinen

Ingången till Palatinen är via en trappa från Forum Romanum. Man löser biljett och visar sedan upp den för vakten. Inträdet är 8 euro, tror jag, men man kan även köpa en kombinationsbiljett till Colosseum. Denna gäller en dag så man måste besöka bägge ställena på samma dag.

Trappan upp (som erbjuder en fin utsikt över Konstantins basilika) är en del av den trädgårdsanläggning, Farneseträdgårdarna, som skapades av Vignola på 1560-talet. En liten del av anläggningen har inte grävts ut utan är fortfarande trädgård (har du tur blommar apelsinträden – de doftar bedövande gott!). Under trädgården döljer sig ännu outgrävda delar av det gamla kejsarpalatset. Resten har man grävt ut och jag skall försöka beskriva de viktigaste delarna. (Karta om du vänder blad.)

Mellan år 506 och 14 f.Kr. var Rom en republik (dessförinnan hade det sju kungar under kungatiden och därefter ett antal kejsare varav Augustus – han i Julevangeliet, du vet). Under republiktiden fanns det lyxiga privatbostäder uppe på Palatinen. Kejsar Augustus bosatte sig där, och efter honom kom flera andra kejsare att göra sammalunda. År 63 e.Kr. eldhärjades stora delar av Rom, bl.a. Palatinen, och kejsar Nero, som f.ö. skyllde branden på de kristna, började bygga ett palats på kullen som fullbordades på 90-talet av Domitianus och då täckte hela kullen. (Domitianus’ del av anläggningen är den som ligger outforskad under trädgården.) Det kanske skall nämnas förresten att ordet palats härstammar från just Palatinen.

Om du börjar med att titta lite i Farneseträdgården kan du sedan leta dig fram mot palatsanläggningen. Jag anger ingen optimal gångväg utan hänvisar till kartan, så får du strosa runt bäst du vill.

 

1 Farneseträdgårdarna

Se ovan!

2 Apollotempel

Templet invigdes år 28 f.Kr. och byggdes av Augustus som tack för segern över Pompejus. Det var Roms första tempel helt byggt i marmor och hade bl.a. en Apollonstaty av greken Skopas från 360 f.Kr. Det lilla som finns kvar av det finns nu i Museo Palatino som också ligger uppe på Palatinen.

3 Augustus’ hus och Livias hus

När Augustus flyttade till Palatinen gjorde han om några privathus till sitt residens. Det har några större rum med marmorgolv, troligen för officiella ceremonier, och mindre rum med enklare mosaikgolv, som troligen var den privata delen av palatset. Det talas i antik litteratur just om bostadens enkelhet. Man behöll länge Augustus’ hus som en del av det alltmer växande kejsarpalatset, ända tills man byggde över det och förstörde en del av rummen med stödmurar.

Den övre delen av residenset brukar kallas för Livias hus (Livia var hans hustru). Även denna del var ett normalt hus i traditionell stil, som byggdes om. Det har en nedsänkt gård och intill denna finns tre välvda rum med bevarade målningar från omkring 30 f.Kr., i den så kallade andra pompejanska stilen.

Ibland har denna del av Palatinen varit avstängd för besök, men man kan ju alltid kika lite i förbifarten och känna historiens vingslag.

 

4 Järnåldershyddor

Här har man hittat grunderna till några hyddor från järnåldern, d.v.s. 700-talet f.Kr. Det intressanta med detta är att dateringen stämmer överens med det årtal som traditionellt nämns för Roms grundande, år 753 f.Kr.

5 Bibliotek

I anslutning till en terrass nedanför Augustus’ och Livias hus låg två bibliotekssalar där senaten ibland sammanträdde.

6 Stora audienssalen

Man har nu kommit in i den del av palatset som Domitianus lät bygga. (Det kallades förvillande nog Domus Augustana.) Anläggningen täcker tre hektar och planlades av arkitekten Rabirius. Den stod klar år 92 e.Kr. Nu är det mest en stor stenhög, men man får tänka sig omväxlande öppna och slutna utrymmen klädda i marmor i många färger, mosaiker, förgyllningar, fontäner, skulpturer. (På vissa ställen finns rester av marmorgolv med olika mönster kvar.) Stora mängder marmor har forslats därifrån och återanvänts i kyrkor och palats eller helt enkelt bränts till kalk på medeltiden.

Audienshallen mäter ungefär 31×38 meter och man tror att den var åtminstone 30 meter hög. Väggarna är tre meter tjocka. Taket var troligen byggt i trä.

 

7 Peristyl med fontän

Peristylen, en pelaromgärdad gård, hade en stor bassäng i mitten och i den en åttakantig ö som man tror såg ut som en terrassformad pyramid.

8 Bankettsal med trädgårdar omkring

Salen var 32×32 meter och man tror att den var lika hög. Den var helt öppen ut mot peristylgården och hade öppningar ut mot ytterligare två sidor där det fanns vattenkonster som svalkade. När det blev kallare leddes varm luft in under golvet och öppningarna ut mot fontängårdarna glasades in. Man ser rester av varmluftsledningarna i tegel på ett ställe (det övre golvet har rasat in). Man får tänka sig att salen var smyckad med marmor i olika färger och kolonner.

9 Peristyl med vatten och ö

Här har funnits en stor kolonnkringgärdad bassäng med en ö i mitten. En bro ledde till ön, som hade formen av ett tempel. Det mest iögonenfallande numera är den stora pinjen på kullen efter ön.

10 Privat del med vinterrum

Denna del av palatset bör ha varit avsedd för kejsarfamiljen och använd vintertid. Våningen under tror man istället användes på sommaren.

11 Nedsänkt gård med sommarrum

Sommarvåningen låg alltså en trappa ned, och bör ha varit mycket avskild. Det finns flera ljusschakt som leder ner till undervåningen, och i botten på dessa har det funnits vattenkonster eller helt enkelt vattenspeglar, som fört ned dagsljus och svalka till bottenvåningen. Bassängerna var klädda i marmor.

Från den här delen av palatset har man en vacker utsikt över dalen nedanför, inte minst över Circus Maximus. Palatset vände sig direkt ut mot circusen i en bågformad vägg, och det fanns troligen en kejserlig läktare.

12 Trappa

Detta var den enda trappan ned till undervåningen, och hade även den en ljusgård.

13 Nedsänkt trädgård i form av en stadion

Detta är en av Palatinens mest anslående anläggningar. Den stora gropen har använts som trädgård (trots att den ser ut som en idrottsplats). Runt om den löpte en portik i två våningar som ett slags promenadväg. Rester av marmorbeklädnaden har satts upp igen och man har rekonstruerat en bit av portiken.

På 300-talet byggde man in en liten amfiteater i ena änden av trädgården; det är rester av denna som syns som en oval form i gräsmattan.

14 Badanläggning

Septimius Severus (193 – 211) utökade palatset avsevärt, ut över kanten på klippan! För att klara av detta krävdes stora substruktioner, som man kan se stora ruiner av än i denna dag. Hans palats som låg ovanpå dessa stödmurar är emellertid borta.

I anslutning till det nya palatset, nära stadionträdgården, gjordes en badanläggning. Norr om trädgården anlades för övrigt på 300-talet ett mindre bad. Klostret San Bonaventura är byggt ovanpå dess vattenreservoar.

15 Akvedukt

På Palatinens östsluttning ser man rester av Septimius Severus-palatsets stödmurar, och lite längre norrut korsas dalen av en akvedukt som förde vatten till Palatinen (det tör ha gått åt ganska mycket till baden och alla fontäner). Akvedukten är en del av en som kallas för Aqua Claudia. Den byggdes av Nero som drog fram den till sitt Gyllene hus (palatset nära Colosseum, som man byggde ett badhus över för att glömma det). Kejsar Domitianus förlängde akvedukten till Palatinen. Ursprungligen hade den ytterligare två våningar.

16 Klostret S. Bonaventura

Klostret är som sagt byggt ovanpå vattenreservoaren till en badanläggning från 300-talet e.Kr., anlagd av Maxentius år 306 närmare bestämt. Klostret är från 1675 – 1679.

17 Septizonium

År 203 lät Septimius Severus uppföra en skärmfasad i tre våningar med nischer och kolonner nedanför stödmurarna till palatset som stack ut över klippkanten. Troligen var den fylld av fontäner. Den stod kvar till slutet av 1500-talet då den revs; en modern stenläggning visar var den stod.

18 San Sebastiano

Kyrkan och klostret är byggda ovanpå podiet till det Soltempel som den galne kejsar Heliogabalus[1] anlade omkring år 200. Första gången kyrkan nämns är år 977. Rester av ingången till tempelområdet syns i form av höga murpelare vid entrén till kyrkan. Den helige Sebastian skall ha lidit martyrdöden på tempeltrappan; han genomborrades av pilar men överlevde detta och slogs ihjäl med klubbor varefter han slängdes i Cloaca Maxima.

Nog om Palatinen – speciallitteratur rekommenderas för den som får en släng av arkeologiskt dille! Du är nu i närheten av Colosseum och kan fortsätta dit. Enklaste vägen är ut från Palatinens sidosorti mot via di San Gregorio och vidare norrut (ser du inte Colosseum i fonden har du gått fel). Du kan också fortsätta söderut mot kyrkan San Gregorio Magno, Aventinens stilla omgivningar, Circus Maximus eller Celio och dess stilla kyrkor och grönområden. Ännu längre söderut för den pigge promenören ligger Caracallas termer. Texten fortsätter dock med Colosseum eftersom det känns som en bra avslutning på tittandet på stenhögar.

Colosseum

Colosseum, eller Den flaviska amfiteatern, byggdes av Vespasianus och Titus (som hörde till släkten Flavius) och stod klar år 79 e.Kr. Den är byggd på platsen för en konstgjord sjö som ingick i Neros parkanläggning kring Domus Aurea, ”Det gyllene huset”, som var det otäckt storslagna palats han lät bygga åt sig själv efter branden år 64 (vissa menade att han själv tuttat på Rom för att få plats med ett nytt palats). Detta palats är i sig intressant; för att utplåna minnet av Nero byggde man ett badhus ovanpå det, och i trädgården anlade man alltså Colosseum… Man hittade resterna av palatset på slutet av 1400-talet och fann olika konstverk, bl.a. Laokoongruppen, en skulpturgrupp med homeriskt motiv som nu återfinns i Vatikanmuseerna. Den målade dekoren kom att inspirera samtidskonsten mycket, och kallades för grotesk (på italienska grottesco) eftersom rummen i palatset, nu under jord, upplevdes som grottor.

Men åter till Colosseum! Sitt namn har arenan från den kolossalstaty som Nero gjorde av sig själv. Efter kejsarens död gjorde man om den till en staty av Solguden Helios. Den flyttades stående från platsen för Venus’ och Romas tempel av tjugofyra elefanter och fick stå intill den nya teatern (platsen är markerad med en kvadrat av gräs, inte mycket att se så leta inte om du inte tycker det är jätteintressant).

Colosseum är 190 meter långt och 156 meter brett, och de fyra våningarna når upp till ungefär 50 meter. Man beräknar att arenan rymde mellan 50.000 och 80.000 åskådare. När du kommer in i arenan kan du förresten lägga märke till att de fyra våningarna på utsidan inte motsvaras av fyra nivåer (utan fler) på insidan; indelningen av fasaden är enbart dekorativ och harmonisk. Byggnaden är snillrikt anlagd med en mängd numrerade entréer som leder till olika trapphus som för uppåt i byggnaden och ut på de olika läktarna. Detta gjorde att det gick snabbt att utrymma arenan.

Arenan användes till gladiatorspel till år 438, då dessa förbjöds, men man fortsatte med djurhetsningar i ytterligare ungefär hundra år, trots att jordbävningar och annat redan börjat förstöra delar av byggnaden. Det stora raset som har förstört bortemot hälften av den yttre mur-ringen inträffade år 1349. Under århundradena har Colosseum använts som stenbrott (åtskilliga kyrkor och palats har sin marmor därifrån och från andra antika byggnader, bostad, tillhåll för stråtrövare, kruttillverkning, lagring av dynga… Eftersom man trodde att de första kristna martyrerna dött på arenan, blev den också ett pilgrimsmål. Du kan se stentavlor uppsatta med kors och inskriptioner som minner om detta.

Inne i byggnaden har man dels utsikt mot Forum Romanum, dels in mot själva arenan. Trägolvet är borta för länge sedan, och man ser ner i de trånga utrymmen där gladiatorer och vilddjur hölls före spelen. Man hade hissar som förde upp lejon och annat skoj till den sandtäckta planen. Det hela tör ha varit fullständigt rysligt…

Arco di Costantino

En bit bortanför Colosseum står Konstantins triumfbåge, från år 315. Den firar Konstantins seger över Maxentius. Det mesta av utsmyckningarna är taget från tidigare monument, men man har huggit om huvudet på bilder av andra kejsare så att de skulle se ut som Konstantin.

Utgrävningen framför bågen är vad som återstår av den s.k. Meta sudans (ungefär ”svettande pyramiden”), en fontänanläggning där vatten rann över en plan yta, kanske i pyramidform, vilket gjorde att vattnet lätt dunstade och därigenom sänkte lufttemperaturen i omgivningen.

Den kraftiga stenläggningen på platsen är antik. Triumfvägen gick från Circus Maximus genom Konstantins triumfbåge och därigenom över Forum Romanum upp på Kapitolium. Platsen du står på har således sett en rad storslagna spektakel.

Circus Maximus (Circo Massimo)

Om du fortsätter utmed Palatinens sluttningar längs med via di San Gregorio, kommer du fram till Circus Maximus. Från Palatinen har man bra utsikt över cirkusen, så har du redan varit där är promenaden knappast mödan värd (om du inte ämnar fortsätta till Caracallas termer eller Aventinen).

Den första arenan anlades i trä redan på 500-talet f.Kr., och byggdes senare om i sten (åtminstone delvis). Nämnas kan förresten att branden år 64 började i kurvan i öster.

Arenan var på kejsartiden 620 meter lång med 30 meter höga läktare, och man tror att den rymde ett par hundratusen åskådare. Man höll hästkapplöpningar, gladiatorspel, parader och avrättningar, även av kristna martyrer.

I mitten löpte en mur som utsmyckades med olika monument, bl.a. obelisker, varav en flyttades till piazza del Popolo och en till Lateranen på 1580-talet.

Det mesta av cirkusen ligger flera meter under nuvarande marknivå, men en liten bit är utgrävd i den svängda kortändan. Där står också ett torn från medeltiden.

---

[1] Han var galen nog att utnämna sin häst till senator, för att nämna ett exempel som inte fick dödlig utgång.